.

Fortfarande i Östersund, har inte riktigt bestämt vilket tåg jag ska ta hem. Har dock bestämt att jag ska träffa Viktoria inne i stan innan jag åker. Min allra bästa Viktoria. Träffades på ett läger en gång för många år sedan, blev ovänner och pratade inte med varandra på hela veckan. Vi slogs och skrek istället för, men ödet tyckte inte att vi skulle vara ovänner utan vi hamnade på samma lägervecka året efter också. Tur var väl det, för hon är en underbar människa.

Vi har tappat mycket kontakt nu på senaste tiden, växt ifrån varandra som man så fint brukar säga. Men det är inte vad det handlar om, det handlar om att man tar folk för givet hela tiden. Vi måste sluta upp med det, för det gör att man glider ifrån sina allra bästa vänner. Glider ifrån sina närmaste. Inte roligt! Så jag och Viktoria har börjat om nu, vi har bestämt oss för att börja där allting startade. Ja självklart inte med bråk och slagsmål utan med brevskrivning, för innan vi skaffade msn så skrev vi brev. Det var härligt!

Men nu kan vi lämna Viktoria så kan jag berätta kort om min dag. Jag fick sovmorgon, härliga Sofie lät mig sova ut. Det var skönt, jag behövde det verkligen. Klev upp och åt lunch, sedan så hade Sofie prov och läraren insisterade på att jag också skulle skriva provet. Det enda korrekta som jag fick ner på papperet var mitt namn och tur var väl det. Att mitt namn var rätt alltså..