jag älskar er vart än ni är.

Jag skulle leva mitt liv hundra gånger om, men bara om jag fick göra det med alla jag älskar.
Det vet jag att jag inte kan.
Jag kanske kan fortsätta mitt liv på en annan plats, tillsammans med dem jag älskar.
Det vet jag inte om jag kan.
Jag vill tro att jag kan det, men varför får jag inte vara tillsammans med alla mina fina vänner och min
underbara familj, hela tiden?
Varför ska folk jag älskar hela tiden försvinna till denna möjliga plats? Min familj och mina fina vänner,
varför får de inte stanna kvar? Andas, skratta, prata och gråta med mig?
Det gör ont att förlora er till något jag inte vet om det finns.
Vart är ni?
Vila i frid Peter. 28/2-11
Hamnen och fest, äventyr och kloka ord sent på nätterna.
Du är helt fantastisk.
Marie 23/8-09
Allt.
Robin 13/9-08
Styrdans och skratt, Hassela och du.
Det var fint!
Mona 9/4-07
Mackor på natten och en extra famn, glädje och stöd.
Du var lite som en extra mamma.

Kommentarer
Postat av: mamma

älskar dig vännen, livet blir inte alltid som tänkt. men som en klok, älskad människa skrev... Vi tar oss igenom, det är några gupp i vägen....

2011-03-01 @ 16:50:50
Postat av: Frida

Kram tillbaka! Glömmer lätt bort att det finns andra som tänker och känner precis lika.

2011-03-29 @ 07:07:14
URL: http://eskapi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0